lördag 30 maj 2009

Vadå gammal?

Mitt humör må ursäktas, men efter en dag som denna så tror jag inte att det skall bli ett problem. Att jobba Lördagar har alltid varit en stressig sysselsättning, men när vi nu närmar oss sommaren så tar det av till en helt ny nivå. Men att jobba under konstant stress i 8 timmar har också sina födelar, man glömmer bort det verkliga livet och allt som existerar är nästa vara, på ett sätt avslappnande faktiskt. Jobbdagens höjdpunkt var den upprörde finländaren, som besatte förmågan att bryta på alla nordiska språk som finns, han som i lön fått en gammal 1000lapp vilken vi inte accepterade. Pricken över i:et var inte att han nära intill bara bar sitt eget skinn som klädsel, utan hur han vägrade inse att lappen nått sitt bäst före datum för länge sedan och fortsatte älta meningen; vadå gammal, en peng kan ikke bli gammal. Jag hör fortfarande hans röst i huvudet och jag förundras fortfarande över hur fint en finländare kan få termen kärring att låta.
Att sen ta steger till långhelg kan vara knepigt om det inte vore för det underbara vädret vi haft ikväll och för sällskapet av de bästa människorna oslo har att erbjuda. Bra utgång på utestället garage och underhållande dansnummer till ära. Men att måsta ta till den onda sidan tar faktiskt emot.

Satt och skötte mitt eget med mobilen rätt i handen skrivandes ett sms när en fyr avbryter för att fråga om stolen brevid är ledig. Jag mumlar till svars ett vagt Ja och han slår sig ned. 10 sekunder senare, fortfarande skrivandes på mitt sms får jag en knack på axeln av fyren brevid som bara undrar om jag alltid är lika otrevlig. Nej, jag tål inte påhopp och ja, snart blir jag verkligen sådär otrevlig.

Sen väl ensam påväg hem på folktäta KarlJohan, en kille jag möter frågar mig något men jag orkar inte så jag bara fortsätter gå rakt fram, så han tar tillfället iakt och griper tag i min jack och håller mig kvar. Tillsvars tar jag tag i hans krage och stirrar honom i ögonen och "säger"; NU släpper du mig! Han försvann på en sekund. Jag är trött på folk, jag är trött på hur ingen vet hur man ska bete sig mot andra människor. Herregud, så vårt kan det inte vara.

Slut.

torsdag 21 maj 2009

När åskan går.

När åskan går och våra elektriska vänner ska vila, det är då det händer. Lyfter fram och öppnar upp min gamle vän men inte utan att lägga märket till mattan av damm som ligger över den. sant, så sant att hans främsta jobb hittills har varit att agera dammsamlare. Men nu är han i vartfall igång, och några timmar av min uppmärksamhet skall han få. Hade främst tänkt att ordna upp ett album för den sista månaden, men efter att nu gått igenom bilderna för en andra gång så tror jag att jag skjuter upp det projektet också, tydligen har kameran också mest legat och samlat damm nu i det sista. Fast ett litet guldkorn hittade jag, en fin bild över en fin söndag. just shoppat lite på Birkelundensmarknaden och joinade kollektivet för lite parkboll/häng. Och Katarina vårfin till dagens ära.


Men kommer man igång med det ena så kommer kanske det andra så småningom också. För nu nalkas det ju hemlandsresa till en vacker stad, och jag känner till ett säkert litet kort som kommer att få kameran min till att gå varm.


En röd dag idag, sysselsätter mig med magknip och lite sistaminuten pyssel, inte riktigt det jag tänkte med dagen, men det duger i alla fall.

Kommit över en internetsida med en massa gamla skatter; http://www.steptoesantiques.co.uk/index.html

Skulle gentligen vilja hitta mig en riktig butik, med samma utbud, prylmässigt alltså. Den som letar den finner . . .