Bitter?

-Bitter? Vem, jag?

Nej, varför ska människor försöka para ihop mig med sådana tristesser. Nej, stämmer långa vägar inte. Inte var jag bitter när jag för andra gången låg på marken på den puderlätta snön som just fallit på den ishårda backen. Bara för att jag vågade vägra att bli lurade på 200kr av ännu en taxi som tar hutlösa summor för sträckor inom MoröBacke. Och inte är jag bitter när folk hävdar att ordet tristesser bara förekommer i det norska språket?!

Men lycklig var jag när jag fick välja musiken för Nyårsfirandet, och inte tvekade jag en sekund före jag tunade in självaste Frank Sinatra.

Fast kvällen har, även hur illa det än låter, varit väldigt god. Fin mat och finare människor.

Pratade också med Jonas över telefon längre än vad vag gjorts på hela Jullovet, det behövdes ett nytt åt för att ett sådanat stordåd skulle ske. Vi gav varandra nyårslöften, säkert sista minuten löften för bägge parter men ändå lika bindande. Han lovade att 2009 skulle han ta bättre vara på sig själv och bättre vara på mig. Jag lovade att jag iår skulle jag vara nyttigare, både i egen synvinkel och jaa. Välkommen 09.